Vid ett besök i Västerås city för en tid sedan blev jag tämligen beklämd. Det var visserligen en vardag och folk arbetar ju men jag har aldrig upplevt ett så avfolkat city. Hela staden verkade övergiven. Det såg slitet och fult ut. Väldigt många bekanta butiker hade försvunnit. Skyltfönstren var övertäckta.
    Det enda som verkade finnas gott om var …
    Läs Ingers kåseri: Bonjour tristesse (pdf).