Att ‘vara med trädgård’
H ar gått en dust med min frimärksstora radhustomt. Tänk att en så liten tomt kan generera så mycket jobb bara genom att 'växa'. Det är förstås mitt eget fel att det blivit så jobbigt, jag skulle ha hållit efter bättre hela tiden. Men ibland sker det saker i livet som gör att orken inte räcker till.
Plantering, sådd, gräsklippning, rabattrensning, träd-beskärning och lövräfsning, att ha en trädgård gör att du ständigt kan vara sysselsatt. Du hinner aldrig 'komma i mål'. I stället är det ett sisyfosarbete i cykler efter årstider-na. Begreppet trädgård har gett upphov till otaliga ordspråk och talesätt. I stort sett alla går ut på hur fint det är 'att odla sin trädgård' och 'har man en trädgård har man allt'.
Visst är det vackert med välskötta trädgårdar av olika slag , men för att 'få till det' som det heter, måste man vara beredd på mycket slit. Så fort man slappnar av och hoppar över något arbetsmoment tar 'grönskan' över. Plötsligt står där ett slyskott av en sälg i rabatten eller det poppar upp några konstiga blommor som du inte planterat.
Ibland har grannens favoriserade växter tröttnat på sin hemmiljö och bestämmer sig för att hitta nya 'marker'. På min lilla radhustomt har någon fågel planterat en äkta fläder precis på tomtgränsen till min granne. Själv försökte jag plantera ett skott ute vid torpet i akt och mening att göra saft på blommorna, Skottet gick inte till. Men det gjorde det fågelsådda fröet. Ett par år har jag nu gjort saft på blom-morna och i år frågade jag min nyligen inflyttade unga grannfru om hon var intresserad av att göra saft. Det var hon och tillsammans plockade vi blommor till var sin sats med flädersaft.
Vid fritidstorpet som varit i vår ägo i drygt 53 år har vi naturligtvis gjort vissa misstag, men ibland har vi haft tur också. Som då vi en tidig höst för länge sedan beslöt oss för att förvandla en ca 2000 kvadratmeter stor tistelåker till gräsmatta. Då gjorde vi tydligen allting rätt. Först rensade vi hela åkern för hand och drog upp de största ogräsen. Sedan fick en granne köra upp åkern med sin traktor så att vi kom åt att rensa bort större stenar och mer ogräs. Sedan harvades ytan och jämnades till. Gräsfrö såddes och det vältades. Så kom ett milt, tidigt höstregn och gräsmattan var på ’G’. Vi var alla förvånade över att vi fick
till det så snabbt och lätt.
NÅGRA LÄNKTIPS
Naturvårdsverket:
1. Invasiva främmande arter.
2. Invasiva främmande arter – fakta och information per art.
Artfakta SLU Artdatabanken:
Invasiva arter.
Ogräs är växter på fel plats
Ibland gör man dumheter, som när maken fick för sig att plantera snöbär. Jo, visst blev det ett insynsskyddande buskage. Tyvärr höll sig inte 'buskaget' på plats. Rätt var det var fanns det snöbär överallt och de var inte lätta att få bukt med.
En annan växt som blivit ett riktigt hatobjekt för oss är knölklocka. Jag vet inte varifrån den kommit, men nu finns den på plats för evigt. Den är omöjlig att utrota. Har hört att det finns människor som planterar in den med vett och vilja i sina trädgårdar. Vett har de nog inte, de vet inte vad de släppt loss. Visserligen är blomman rätt fin då den slagit ut med sina 'blåklockor' på rad efter stängeln men den fullkomligt tar över hela tomten. Den har dels pålrötter, dels ett finmaskigt rotnät i två nivåer som skickar ut 'trådar' åt alla håll. Det blir först mattor av små bladrosetter, sedan större blad på tunna stjälkar och så dessa höga utvuxna plantor.
Nässlor är inte heller så roliga. Dem kan man förstås äta upp på våren när bladen är späda. Nässelsoppa med pocherat ägg är en klassiker. Det går faktiskt att äta många av de växter vi kallar ogräs. Knölklockans pålrötter kan anrättas som svartrötter.
Invasiva växter är växter som tar över och därför är hot mot mångfalden
Andra växter man ska hålla uppsikt över är gullris, jätte-daggkåpa, lupiner och vresros. Jättelokan har man länge försökt utrota. Annat 'otyg' är jättebalsamin, parkslide, kirskål, flocknäva och gul skunkkalla. Blir jorden kväverik brer hundkexet ut sig. Åkerfräken är också besvärlig att få in på fel ställe. Groblad är inte fina i gräsmattan.
Även tusenskönor i gräsmattan betraktas som ogräs om de blir för många. De illa omtyckta maskrosorna tycker jag är ett mindre problem. Innan de går i frö kan man slå av blommorna och räfsa bort dem. Om de avslagna blom-morna får ligga kvar går de i frö och så sprids de igen. Om man sticker och drar upp rötterna kan man så småningom nästan bli av med dem.
Inga ogräs man vill bli av med ska läggas i komposten, de måste förstöras på annat sätt så att inte fröer kan utvecklas och spridas igen.
P å min radhustomt har prästkragar blivit ett ogräs. Till midsommar är de fina att
titta på men sedan blir de ack så skräpiga. Nu när jag rensade åkte det med
många rötter. Likaså har min rosenspirea ynglat av sig alldeles för mycket liksom en näva.
Lökväxten Allium har också en tendens att föröka sig snabbt genom sina små svarta frön.
Att vara trädgårdsmästare är alltså att bestämma över vilka arter som ska få finnas, åtminstone på min markplätt.
| 26 juli 2020. | Inger Klintberg Danielsson |
