Jag och min dotter Lotta är lyckliga ägare till ett gammalt torp som varit i familjens ägo i över femtio år. Vi älskar det gamla enkla huset och vi har knappt gjort något avtryck i miljöhänseende under alla år. Vi nyttjar t.ex. ingen vattentoa.
För ett år sedan fick vi anmodan om att anlägga ett nytt avlopp och att det måste vara klart innan 2020 års utgång. Vi har en trekammarbrunn från 1969 så vi visste att föreläggandet skulle komma eftersom grannarna på andra sidan vägen redan blivit anmodade ett par år tidigare.
Vi började undersöka hur vi skulle göra förra sommaren och kom en bit på väg. Det första anbudet vi fick var inte optimalt för oss så vi beslöt att fortsätta i sommar. Nu hade vi ingen kristallkula så vi visste inte vad det här året skulle föra med sig. När verkningarna av coronan visade sig blev det lätt panik. I god tid skickade jag iväg en ansökan om uppskov ett år. Häromdagen kom beskedet – AVSLAG.
Vi hade anfört svårigheten att kunna genomföra nya avloppet i sommar om vi ska följa direktiven från Folkhälsomyndigheten. Jag tillhör riskgruppen och ska över huvud taget inte lämna mitt hus eller träffa vare sig min dotter eller andra personer. Min dotter bor precis på gränsen för att tillåtas ta sig till torpet. Hennes make arbetar i sjukvården i sådan tjänst att han är utsatt för att smittas av coronavirus.
Två damer på Lindesbergs Miljökontor anser att vi ska sätta oss över myndigheternas riktlinjer. Coronan är inget skäl att få uppskov skrev de.
Om jag visste hur vi ska bära oss åt?
Så jag ringde upp sagda Miljökontor. Då fick jag besked om att det går bra att nästa år diska, tvätta och borsta tänderna utomhus och sedan slå ut vattnet på tomten!!!
Vad säger man?
Lotta på brunnen.20 maj 2020. | Inger Klintberg Danielsson |