Glöm inte framtidens barn i kärnavfallsfrågan
Kärnbränsleförvaret i Söderviken i Forsmark. Bild: Svensk Kärnbränslehantering.Hur långt är 100.000 år? Det är det nog många som frågar sig. En sådan tidsrymd är lika omöjlig att föreställa sig som evigheten.
Det frågar också Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet i en artikel i Göteborgs-Posten, apropå regeringens positiva beslut om slutförvaring av kärnavfall.
Ett sätt att försöka närma sig frågan är att försöka blicka bakåt i tiden. Hur såg jorden ut för 100.000 år sedan? Det är ungefär hälften av den tid som människan, homo sapiens, existerat. Vi levde då samtidigt med neandertalare och homo erectus och hade just börjat lämna Afrika. Även om det sannolikt fanns någon form av mänsklig språklig kommunikation, är mycket av det vi i dag förknippar med mänskligt liv något som uppstod nyss sett i detta tidsperspektiv. Den äldsta konst man funnit i form av grottmålningar är cirka 40.000 år gammal, jordbruket uppstod för bara 8.000–10.000 år sedan och skriftspråket för ungefär 5.000 år sedan.
Göteborgs-Posten: Glöm inte framtidens barn i kärnavfallsfrågan.
Se också Dagens Nyheter: Utmaningen: Lagra kärnavfall i 100 000 år.
Wikipedia: Människans utveckling.
Skicka mail!
