EU-projektet CARES som undersökt 250 000 fordon i tre europeiska städer: Prag, Milano och Krakow visar på omfattande fusk med avgasrening på lastbilar. Lastbilarna på bilden har inte ingått i undersökningen. Bild: Bleuchoi.
Det sker ett omfattande fusk med lastbilars avgasrening, särskilt nattetid – det visar nya mätningar från CARES. Studien visar också att många bilar och lastbilar fortfarande släpper ut för mycket avgaser, trots hårdare regler. – Resultatet är oroande, säger Åke Sjödin, projektets koordinator. Europaportalen: Omfattande avgasfusk med lastbilar i EU – “sparar pengar”.
Mikael Håfströms engelskspråkiga storfilm om Stockholms blodbad kommer att ha biopremiär den 19 januari 2024. I rollistan finns bland andra Sophie Cookson, Alba August, Adam Pålsson, Jakob Oftebro, Matias Varela och Claes Bang. – Att få gestalta en av Nordens mest dramatiska historiska händelser med denna fantastiska ensemble är ett av mitt livs mest spännande projekt. Stockholms blodbad är en kvinnodriven hämndhistoria – en edgy, mörkt humoristisk, djärv och djupt mänsklig berättelse som är lika relevant nu som för 500 år sedan, säger regissören Mikael Håfström. Hösten 2024 kommer Stockholms blodbad på Viaplay. Moviezine: Storfilmen ”Stockholms blodbad” klar för biopremiär 2024.
Abir Al-Sahlani (C) sitter i Libe-utskottet som är ansvarigt för de nya reglerina för konfisering av kriminellas tillgångar. Bild: Europaparlamentet.
Det ska bli enklare att frysa och konfiskera kriminellas tillgångar inom EU. Det är syftet med ett förslag som antagits av parlamentets utskott för rättsliga frågor på tisdagen och som också ska komma åt företag som kringgår sanktionerna mot Ryssland. ”Att det finns företag som väljer att pumpa Putin med pengar är en dödssynd”, säger EU-parlamentarikern Abir Al-Sahlani (C). Europaportalen: Konfiskering av kriminellas tillgångar lovas bli effektivare i EU.
Läkemedelsrester i avloppsvattnet kan vara svåra att avlägsna, vilket gör att reningsverk står inför en utmaning när resterna ska förhindras hamna i vattendragen. Forskare vid Stockholms universitet har nu utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Forskningen publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Water. Stockholms universitet: Nytt sätt att rena vatten från läkemedelsrester.
EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni presenterade rekommendationerna för EU-länderna för 2023. Bild: EU.
Försiktiga investeringar – det var vad kommissionen rekommenderar EU-länderna som får ytterligare ett år på sig att få ekonomierna i balans. Sverige rekommenderas att föra en mer aktiv finanspolitik och fixa sin illa fungerande bostadsmarknad.
EU-rekommendationer till Sverige 2023 Bland annat detta föreslår EU-kommissionen att Sverige bör göra:
●
Bekämpa ojämlikheter inom utbildningsväsendet,
●
Hjälpa fler att få rätt kunskaper för att hitta arbete.
●
Hantera bristen på kvalificerade lärare.
●
Minska skatteavdragen för bolåneräntor eller höja fastighetsskatter.
●
Liberalisera hyresmarknadens prissättningar.
●
Vidare satsningar på elnätet och dess kapacitet.
●
Satsa mer på förnybara energikällor och öka energieffektiviteten.
●
Förenkla den administrativa processen för att utveckla förnyelsebara källor, såsom vindkraft.
Integreringen av Finland i Sverige var en lång process som sträckte sig från vikingatiden till Nöteborgsfreden år 1323. Det var först när de svensk-språkiga befolkningsgrupperna fick stöd från den svenska statsmakten som de på allvar etablerade sig i Finland. Men rikssprängningen år 1808–09 innebar att vi skrev ut Finland från den svenska historien och glömde bort de svenskspråkiga i Finland. Lyssna på podden: Så försvann Finland ur svensk historia.
Om 22 år skaSveriges nettoutsläpp av växthusgaser vara noll. Det kräver stora insatser på bred front. Industrin, som står för en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp, står inför en stor utmaning. För 22 år sedan släppte svensk industri ut motsvarande 22 miljoner ton fossil koldioxid. I år har dessa utsläpp minskat till knappt 16 miljoner ton. För att hinna till noll år 2045 måste vi lägga i högsta växeln – efter 2045 ska Sverige uppnå negativa utsläpp. Energimyndigheten: Industriklivet – de första fem åren. Ta del av rapporten: Fem år med Industriklivet – Del 1: Utvärdering – pdf.
Om Industriklivet Sveriges regering har antagit klimatmålet att år 2045 ha nettonollutsläpp av fossila gaser och därefter uppnå negativa utsläpp. För att lyckas med detta måste en grön omställning ske i alla sektorer. För att den svenska industrin ska lyckas med sin omställning har Energimyndigheten fått uppdraget av regeringen att leda Industriklivet, som ska stötta industrin genom att dela ut stöd till innovativa satsningar som driver på klimatomställningen.
Oljebolagens nya strategi att satsa på plast, konstgödsel och kemikalier ökar klimatutsläppen och gör det mycket svårt för biobaserade eller återvunna alternativ att slå igenom. Foto: Pixaby.
I takt med att marknaden för fossila bränslen sviktar storsatsar oljeindustrin på kemi- och plastindustrin i stället. Strategin tycks fungera: plastindustrin växer snabbare än den globala ekonomin. Mångmiljardbidrag från stater i Europa och USA liksom offentligt finansierade banker, i kombination med svag lagstiftning, pekas ut som orsaker till den snabba tillväxten. Även svenska exportkreditnämnden bidrar. Detta framkommer i en ny rapport som släpps idag. Lunds universitet: Statliga miljardstöd till snabbväxande fossil kemikalieindustri ökar utsläppen.
Personer som drabbas av hjärnblödning får mätbart mindre blödningar om de motionerat regelbundet före insjuknandet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Studien bygger på data från nästan 700 personer som vårdats för hjärnblödning på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg under perioden 2014–2019. Forskning.se: Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar .
Den häradsekonomiska kartan (Häradskartan) och stomkartorna till generalstabens topografiska karta finns nu i digital form. Häradsekonomiska kartan producerades under perioden 1859–1934. Stomkartorna bygger på storskaligt kartunderlag från tidigt 1700-tal till sent 1800-tal. De gamla kartorna ger en ögonblicksbild av hur landskapet användes förr och kan förklara en del av hur landskapet ser ut idag. Kartorna kan användas till exempel av den som vill återskapa våtmarker eller betesmarker. De kan också vara en ingång till mer detaljerade, storskaliga kartor, till exempel geometriska eller laga skifteskartor. Naturvårdsverket: Historiska kartor.